| I | सर्वनाम | nga | I am here now. Nga don hangne mynta. |
|---|
| you | सर्वनाम | me | You are my friend. Me dei u paralok jong nga. |
|---|
| he | सर्वनाम | u | He is very tall. U long uba jrong bha. |
|---|
| she | सर्वनाम | ka | She is at home. Ka don ha iing. |
|---|
| we | सर्वनाम | ngi | We work every day. Ngi trei man ka sngi. |
|---|
| they | सर्वनाम | ki | They are coming today. Ki wan mynta ka sngi. |
|---|
| what | सर्वनाम | aiu | What do you want? Me kwah aiu? |
|---|
| where | क्रिया विशेषण | shaei | Where do they live? Ki shong shaei? |
|---|
| when | क्रिया विशेषण | lano | When will you come? Men wan lano? |
|---|
| who | सर्वनाम | mano | Who is that person? Mano uta u briew? |
|---|
| why | क्रिया विशेषण | balei | Why are you sad? Balei me sngewsih? |
|---|
| how | क्रिया विशेषण | kumno | How do you know? Me tip kumno? |
|---|
| to be | क्रिया | long | They are very happy. Ki long kiba kmen bha. |
|---|
| to do | क्रिया | leh | I do my work. Nga leh ia ka kam jong nga. |
|---|
| to go | क्रिया | leit | We go to school. Ngi leit sha skul. |
|---|
| to come | क्रिया | wan | They come every morning. Ki wan man ka step. |
|---|
| to see | क्रिया | iohi | I see the moon. Nga iohi ia u bnai. |
|---|
| to know | क्रिया | tip | I know the answer. Nga tip ia ka jubab. |
|---|
| to think | क्रिया | pyrkhat | We think about life. Ngi pyrkhat shaphang ka jingim. |
|---|
| to want | क्रिया | kwah | I want some water. Nga kwah um. |
|---|
| to need | क्रिया | donkam | We need more time. Ngi donkam shuh ka por. |
|---|
| to make | क्रिया | thaw | They make good bread. Ki thaw kpu ba bha. |
|---|
| to take | क्रिया | shim | Take this book home. Shim ia kane ka kot sha iing. |
|---|
| to give | क्रिया | ai | Please give me water. Sngewbha ai um ia nga. |
|---|
| to say | क्रिया | ong | Do not say that. Wat ong kumta. |
|---|
| to tell | क्रिया | ialap | Tell me the story. Ialap ia ka jingïathuhkhana ha nga. |
|---|
| to ask | क्रिया | kylli | I ask one question. Nga kylli kawei ka jingkylli. |
|---|
| to find | क्रिया | lap | We find the way. Ngi lap ia ka lynti. |
|---|
| to look | क्रिया | peit | Look at the sky. Peit ia ka bneng. |
|---|
| to use | क्रिया | pyndonkam | We use this table. Ngi pyndonkam ia kane ka miej. |
|---|
| to work | क्रिया | trei | They work in the city. Ki trei ha sor. |
|---|
| to eat | क्रिया | bam | The child eats rice. U khynnah u bam ja. |
|---|
| to drink | क्रिया | dih | I drink hot tea. Nga dih sha ba shnong. |
|---|
| to sleep | क्रिया | thiah | The boy sleeps now. U khynnah shynrang u thiah mynta. |
|---|
| to walk | क्रिया | iaid | We walk to school. Ngi iaid sha skul. |
|---|
| to run | क्रिया | mareh | The boy runs fast. U khynnah shynrang u mareh sted. |
|---|
| to read | क्रिया | pule | She reads a book. Ka pule ia ka kot. |
|---|
| to write | क्रिया | thoh | I write my name. Nga thoh ia ka kyrteng jong nga. |
|---|
| to speak | क्रिया | kren | They speak Khasi well. Ki kren Khasi bha. |
|---|
| to listen | क्रिया | sngap | Listen to the music. Sngap ia ka jingrwai. |
|---|
| to hear | क्रिया | sngew | I hear the rain. Nga sngew ia u slap. |
|---|
| to buy | क्रिया | thied | We buy fresh fruit. Ngi thied soh ba thymmai. |
|---|
| to sell | क्रिया | die | They sell fish here. Ki die dohkha hangne. |
|---|
| to pay | क्रिया | siew | I pay the money. Nga siew ia ka pisa. |
|---|
| to help | क्रिया | iarap | Friends help each other. Ki paralok ki iarap iwei ia iwei. |
|---|
| to love | क्रिया | ieit | I love my family. Nga ieit ia ka iing ka sem jong nga. |
|---|
| to live | क्रिया | im | They live in Shillong. Ki im ha Shillong. |
|---|
| to die | क्रिया | iap | All people die someday. Baroh ki briew ki iap ha kawei ka sngi. |
|---|
| to learn | क्रिया | pule | Children learn at school. Ki khynnah ki pule ha skul. |
|---|
| to teach | क्रिया | hikai | They teach the children. Ki hikai ia ki khynnah. |
|---|
| to open | क्रिया | plie | Open the door now. Plie ia ka jingkhang mynta. |
|---|
| to close | क्रिया | khang | Please close the window. Sngewbha khang ia ka jingïit. |
|---|
| person | संज्ञा | briew | That person is kind. Uta u briew u jingïah jingïeid. |
|---|
| man | संज्ञा | shynrang | That man is strong. Uta u shynrang u khlain. |
|---|
| woman | संज्ञा | kynthei | The woman is happy. Ka kynthei ka kmen. |
|---|
| child | संज्ञा | khynnah | The child is sleeping. U khynnah u thiah. |
|---|
| boy | संज्ञा | khynnah shynrang | The boy reads well. U khynnah shynrang u pule bha. |
|---|
| girl | संज्ञा | khynnah kynthei | The girl sings softly. Ka khynnah kynthei ka rwai jem. |
|---|
| family | संज्ञा | iing ka sem | My family is big. Ka iing ka sem jong nga ka heh. |
|---|
| mother | संज्ञा | kmie | My mother is home. Ka kmie jong nga ka don ha iing. |
|---|
| father | संज्ञा | kpa | My father works hard. U kpa jong nga u trei shitom. |
|---|
| friend | संज्ञा | paralok | She is my friend. Ka dei ka paralok jong nga. |
|---|
| house | संज्ञा | iing | Their house is new. Ka iing jong ki ka thymmai. |
|---|
| home | संज्ञा | iing | I am going home. Nga leit sha iing. |
|---|
| school | संज्ञा | skul | The school is nearby. Ka skul ka don hajan. |
|---|
| city | संज्ञा | sor | This city is busy. Kane ka sor ka paidbah. |
|---|
| country | संज्ञा | ri | Our country is beautiful. Ka ri jong ngi ka itynnad. |
|---|
| world | संज्ञा | pyrthei | The world is changing. Ka pyrthei ka dang kylla. |
|---|
| street | संज्ञा | surok | The street is long. Ka surok ka jrong. |
|---|
| room | संज्ञा | kamra | This room is small. Kane ka kamra ka rit. |
|---|
| time | संज्ञा | por | Time goes very fast. Ka por ka leit sted bha. |
|---|
| day | संज्ञा | sngi | Today is a good day. Mynta ka sngi ka dei ka sngi kaba bha. |
|---|
| night | संज्ञा | miet | The night is cold. Ka miet ka khriat. |
|---|
| morning | संज्ञा | step | This morning is beautiful. Kane ka step ka itynnad. |
|---|
| evening | संज्ञा | janmiet | The evening is calm. Ka janmiet ka jai jai. |
|---|
| week | संज्ञा | taiew | One week is short. Kawei ka taiew ka lyngkot. |
|---|
| month | संज्ञा | bnai | This month is busy. Une u bnai u bunkam. |
|---|
| year | संज्ञा | snem | This year is important. Une u snem u kongsan. |
|---|
| today | क्रिया विशेषण | mynta ka sngi | I am busy today. Nga bunkam mynta ka sngi. |
|---|
| tomorrow | क्रिया विशेषण | lashai | We will come tomorrow. Ngin wan lashai. |
|---|
| yesterday | क्रिया विशेषण | mynhynnin | He came yesterday evening. U wan mynhynnin janmiet. |
|---|
| now | क्रिया विशेषण | mynta | Come here now. Wan hangne mynta. |
|---|
| sun | संज्ञा | sngi | The sun is hot. Ka sngi ka bynta hynrei ka shnong. |
|---|
| moon | संज्ञा | bnai | The moon is bright tonight. U bnai u phyrnai ha kane ka miet. |
|---|
| star | संज्ञा | khlur | A star shines above. Ka khlur ka phyrnai haneng. |
|---|
| sky | संज्ञा | bneng | The sky is blue. Ka bneng ka blue. |
|---|
| earth | संज्ञा | khyndew | The earth is round. Ka khyndew ka paidbah paidbah. |
|---|
| fire | संज्ञा | ding | The fire is hot. Ka ding ka shnong. |
|---|
| water | संज्ञा | um | Water is very clear. Ka um ka khuid bha. |
|---|
| rain | संज्ञा | slap | The rain is heavy. U slap u jur. |
|---|
| wind | संज्ञा | lyer | The wind is cold. U lyer u khriat. |
|---|
| tree | संज्ञा | dieng | That tree is tall. Uta u dieng u jrong. |
|---|
| flower | संज्ञा | syntiew | This flower is beautiful. Kane ka syntiew ka itynnad. |
|---|
| mountain | संज्ञा | lum | That mountain is high. Uta u lum u jrong. |
|---|
| river | संज्ञा | wah | The river is long. Ka wah ka jrong. |
|---|
| sea | संज्ञा | duriaw | The sea is vast. Ka duriaw ka heh. |
|---|
| food | संज्ञा | bam | The food is good. Ka bam ka bha. |
|---|
| bread | संज्ञा | kpu | I eat bread daily. Nga bam kpu man ka sngi. |
|---|
| rice | संज्ञा | ja | We eat rice today. Ngi bam ja mynta ka sngi. |
|---|
| meat | संज्ञा | doh | They cook meat well. Ki shet doh bha. |
|---|
| fish | संज्ञा | dohkha | I buy fresh fish. Nga thied dohkha ba dang bha. |
|---|
| egg | संज्ञा | pylleng | The egg is broken. Ka pylleng ka bynta. |
|---|
| milk | संज्ञा | bum | The child drinks milk. U khynnah u dih bum. |
|---|
| fruit | संज्ञा | soh | This fruit is sweet. Une u soh u bang. |
|---|
| tea | संज्ञा | sha | I drink tea daily. Nga dih sha man ka sngi. |
|---|
| coffee | संज्ञा | kophi | She likes hot coffee. Ka sngewtynnad ia ka kophi ba shnong. |
|---|
| head | संज्ञा | khlieh | My head hurts today. Ka khlieh jong nga ka pang mynta ka sngi. |
|---|
| eye | संज्ञा | khmat | Her eyes are beautiful. Ki khmat jong ka ki itynnad. |
|---|
| ear | संज्ञा | shkor | My ear hurts badly. Ka shkor jong nga ka pang bha. |
|---|
| mouth | संज्ञा | shyntur | Open your mouth wide. Plie ia ka shyntur jong me. |
|---|
| nose | संज्ञा | khmut | His nose is long. Ka khmut jong u ka jrong. |
|---|
| hand | संज्ञा | kti | Wash your hands now. Sait ia ki kti jong me mynta. |
|---|
| foot | संज्ञा | kjat | My foot is cold. U kjat jong nga u khriat. |
|---|
| heart | संज्ञा | dohnud | Her heart is strong. Ka dohnud jong ka ka khlain. |
|---|
| name | संज्ञा | kyrteng | My name is John. Ka kyrteng jong nga ka long John. |
|---|
| book | संज्ञा | kot | This book is new. Kane ka kot ka thymmai. |
|---|
| word | संज्ञा | ktien | This word is important. Kane ka ktien ka kongsan. |
|---|
| language | संज्ञा | ktien | Khasi is a language. Ka Khasi ka dei ka ktien. |
|---|
| money | संज्ञा | pisa | I need more money. Nga donkam shuh ka pisa. |
|---|
| work | संज्ञा | kam | This work is hard. Kane ka kam ka shitom. |
|---|
| love | संज्ञा | jingieit | Love is very important. Ka jingieit ka kongsan bha. |
|---|
| music | संज्ञा | jingrwai | The music is beautiful. Ka jingrwai ka itynnad. |
|---|
| story | संज्ञा | jia thuhkhana | Tell me a story. Ialap ia ka jingïathuhkhana ha nga. |
|---|
| way | संज्ञा | lynti | This way is easy. Kane ka lynti ka suk. |
|---|
| thing | संज्ञा | jing | That thing is new. Kata ka jing ka thymmai. |
|---|
| life | संज्ञा | jingim | Life is very short. Ka jingim ka lyngkot bha. |
|---|
| door | संज्ञा | jingkhang | The door is open. Ka jingkhang ka plie. |
|---|
| table | संज्ञा | miej | The table is heavy. Ka miej ka khia. |
|---|
| chair | संज्ञा | shuki | This chair is old. Kane ka shuki ka rim. |
|---|
| car | संज्ञा | kali | The car is fast. Ka kali ka sted. |
|---|
| good | विशेषण | bha | This book is good. Kane ka kot ka bha. |
|---|
| bad | विशेषण | sniew | That food is bad. Kata ka bam ka sniew. |
|---|
| big | विशेषण | heh | Their house is big. Ka iing jong ki ka heh. |
|---|
| small | विशेषण | rit | This room is small. Kane ka kamra ka rit. |
|---|
| new | विशेषण | thymmai | I have a new book. Nga don ka kot ba thymmai. |
|---|
| old | विशेषण | rim | That house is old. Kata ka iing ka rim. |
|---|
| long | विशेषण | jrong | The road is long. Ka surok ka jrong. |
|---|
| short | विशेषण | lyngkot | This story is short. Kane ka jingïathuhkhana ka lyngkot. |
|---|
| high | विशेषण | jrong | That mountain is high. Uta u lum u jrong. |
|---|
| hot | विशेषण | shit | The tea is hot. U sha u shit. |
|---|
| cold | विशेषण | khriat | The water is cold. Ka um ka khriat. |
|---|
| happy | विशेषण | kmen | The child is happy. U khynnah u kmen. |
|---|
| sad | विशेषण | sngewsih | She feels sad today. Ka sngewsih mynta ka sngi. |
|---|
| beautiful | विशेषण | itynnad | The flower is beautiful. Ka syntiew ka itynnad. |
|---|
| easy | विशेषण | suk | This work is easy. Kane ka kam ka suk. |
|---|
| hard | विशेषण | shitom | This lesson is hard. Kane ka jinghikai ka shitom. |
|---|
| fast | विशेषण | sted | That car is fast. Kata ka kali ka sted. |
|---|
| slow | विशेषण | suki | The old man walks slow. U tymmen u iaid suki. |
|---|
| right | विशेषण | dei | Your answer is right. Ka jubab jong me ka dei. |
|---|
| wrong | विशेषण | bakla | That answer is wrong. Kata ka jubab ka bakla. |
|---|
| important | विशेषण | kongsan | This book is important. Kane ka kot ka kongsan. |
|---|
| true | विशेषण | shisha | This story is true. Kane ka jingïathuhkhana ka shisha. |
|---|
| full | विशेषण | dap | The glass is full. Ka bynta ka dap. |
|---|
| empty | विशेषण | thylli | The room is empty. Ka kamra ka thylli. |
|---|
| young | विशेषण | khynnah | She is still young. Ka dang khynnah. |
|---|
| strong | विशेषण | khlain | That man is strong. Uta u shynrang u khlain. |
|---|
| weak | विशेषण | tlot | He feels weak today. U sngew tlot mynta ka sngi. |
|---|
| red | विशेषण | saw | The flower is red. Ka syntiew ka saw. |
|---|
| green | विशेषण | jyrngam | The grass is green. U phlang u jyrngam. |
|---|
| yellow | विशेषण | sngap | The flower is yellow. Ka syntiew ka sngap. |
|---|
| black | विशेषण | iong | The bag is black. Ka pla ka iong. |
|---|
| white | विशेषण | lieh | The paper is white. Ka sla ka lieh. |
|---|
| yes | अवरोधक शब्द | hooid | Yes, I understand now. Hooid, nga sngewthuh mynta. |
|---|
| no | अवरोधक शब्द | em | No, I cannot go. Em, ngam lah leit. |
|---|
| not | क्रिया विशेषण | ym | He is not here. Um don hangne. |
|---|
| and | संयोग | bad | Tea and bread are ready. U sha bad u kpu ki la bit. |
|---|
| or | संयोग | lane | Tea or coffee is fine. Sha lane kophi ka long bha. |
|---|
| but | संयोग | hynrei | He is poor but happy. U duk hynrei u kmen. |
|---|
| if | संयोग | lada | If you come, call me. Lada me wan, khot ia nga. |
|---|
| because | संयोग | naba | I stayed because it rained. Nga sah naba u slap u hap. |
|---|
| with | पूर्वसर्ग | bad | I went with my friend. Nga leit bad u paralok jong nga. |
|---|
| without | पूर्वसर्ग | khlem | He left without money. U leit khlem pisa. |
|---|
| for | पूर्वसर्ग | na ka bynta | This gift is for you. Kane ka jingïarap ka long na ka bynta jong me. |
|---|
| from | पूर्वसर्ग | na | She came from home. Ka wan na iing. |
|---|
| to | पूर्वसर्ग | sha | We went to school. Ngi leit sha skul. |
|---|